Pärlor Pärlor Pärlor...

Jag tänkte lägga ut lite bilder på de olika pärlfigurer jag gjort på senaste.. Har faktiskt ett litet kli i fångrarna efter att ta upp det nu igen men det svåra är alltid vad man ska göra.






Här kommer i alla fall några av de pärlgrunkomojer jag gjort

Mina små skalliga Kaniner

..eller var det troll.

Har gått och funderat på vad jag ska göra på kvällarna för att fly MC-teorin. Har haft span på ett av mina glittriga garn (grått garn med glitter i lite olika färger)ett tag som jag har velat göra något av. Tog ett tag innan jag bestämde mig för vad som skulle göras men det slutade i 2 kaniner. Tjejen fick så klart rosa öron och svanstuss medan killen fick snygga blå. Själv tyckte jag att dom blev riktigt söta men det tar ett tag när det är så små delar som ska virkas och leder som snabbt gör ont. Mönstret är delvis taget från Amigurumi candy magazine 1 men ett väldigt lätt mönster och som vanligt gjorde jag om det lite.

Har börjat tejpa ena fingret innan jag börjar virka så nu slipper jag nästan alltid blåsor men dock blir det rött och ont fortfarande.. men man får sluta virka i tid. Har beställt 4 olika pysselböcker för virkning, stickning och armbandsknytande. Det har dock blivit förseningar så får vänta ett tag till på sista boken. Var en evighet sedan jag stickade sist så innan jag ger mig på stickboken (som dessutom är på engelska) får nog min mor ge mig en liten snabbkurs.

Hamnade mitt i Mumindalen

Lyckades köra in en broderinål med den trubbiga sidan först rakt in i fingret igår... tänkte inte så mycket mer på det fören i morse då det dunkade och inte alls var kul. Ännu ett plåster pryder nu ännu ett finger.

Jag har i alla fall lyckats färdigställa 2 nya Amigurumisar men det tog tid. Virkandet var kul men inte alls lika kul med monterande av hår och stoppandet av trådar. Mumindalen var min inspiration och det blir kanske någon till figur från den konstiga dalen i framtiden. Börjar bli många virkade figurer och pärltjofräser nu så måste fundera vart jag ska göra av mitt pysslande för sluta kan man ju inte

Tjugotio, blåsor och onda leder.

Det har hunnit hända mycket på senaste, jag har till och med hunnit fylla Tjugotio år och allt. Jag är inte så brydd i det här med ålder mer än att jag tycker det är ganska kul att bli äldre. Mina föräldrar terroriserade mig med frågor om vad jag önskade mig men då jag fått det mesta i julklapp kunde jag nästan inte komma på något. Trots detta fick jag en underbar present som familj och delar av släkten. Jag kommer att få mitt A-Körkort betalt!!! Nu är det bara att köra hårt med teorin. Jag fick ju dessutom en ny sadel till min Marauder i julklapp så det kan få ta och bli vår nu.

Förutom det har jag försökt pyssla lite på senaste. Jag har ju mina problem som sagt så det har blivit korta virk- och pysselpass för min del.. trots detta har jag fått både blåsor och ond tumme (men inget avdomnat finger i alla fall). Jag har lyckats göra klart 2st Amigurumisar, en häxa och en blomsterflicka (se bilder nedan). Kropparna och huvuden kommer ifrån den vanliga ”Maskoten” med lite storleksändringar på grund av olika tjocka garner. Hattarna har jag helt enkelt provat mig fram för att få rätt storlekar till huvudena. Om jag får säga det själv så tycker jag att jag lyckades ganska bra.

Idag är det som sagt ÅngestSöndag då en ny arbetsvecka börjar och jag inte vet vart jag ska vara imorgon.. men telefonen lär ju ringa. Nu blir det fortsatt filmtittande så

Tack och Hej

Lite Jul i väntans tider

Ja jag har fortfarande ganska ont i mina leder i händerna men då jag i tre hela dagar fått leka Sy-slöjdlärare kunde jag inte hålla mig. Hittade ett så sött glittrigt rött garn så jag passade på att göra en liten Julig Maskot så här i väntan på Julen. En liten bjällra blev det med.

Måste säga att det var ganska roligt vara Sy-slöjdlärare även om det blev stökigt och rörigt då och då. Det mesta kunde jag hjälpa till med men det var svårt veta hur de skulle gå tillväga när det handlade om kläder för ingen hade någon typ av instruktionspapper. Jag kan ju säga att jag fick använda sprätt-kniven en hel del!

Teddybjörnen...

..inte Fredriksson i alla fall men någon namn har den inte hunnit få.

Jag har inte fått något jobb på hela 3 dagar nu så har haft en hel del tid över trots min enorma trötthet som gör att jag helst sover. Känner mig mycket friskare i alla fall så börjat promenera nu. Detta täcker ju inte upp alla timmar jag är vaken så jag tog fram viknålen i tisdags när jag såg att jag hade fått en virk-beskrivning av Josie på en kärleksbjörn. Tackar så mycket Josie!

När jag hade hunnit med ett huvud och början på kroppen kände jag att högerhanden kändes konstig. Med mitt hårda grepp om virknålen och mina lösa leder är det inte direkt ovanligt att jag får ont i leder men ena fingret kändes som om det hade domnat bort. Det var då jag såg att min ena led var väldigt röd precis där virknålen legat emot (se bild nedan för att fatta) ....avslutade virkningen för kvällen. På morgonen var halva fingret fortfarande avdomnat så jag fortsatte virka men utan fingret då. Resultatet blev en jättesöt björn som min far tyckte såg ut som Mr. Bean's Teddy (den var då fortfarande utan ögon).

Nu har det gått ca 30h sedan fingret domnade bort och det känns precis lika dant fortfarande men Teddybjörnen har nu fått nos och ögon. Har även ont i lite andra leder så ska försöka låta bli mer virkning denna vecka.

Vardagspresenter och det här med Fröken

Jag måste bara börja med att säga... Det är så trevligt när man får presenter fast man inte fyller år eller något annat märkvärdigt hänt en själv. Var och hämtade min mor idag på Kallax då hon varit och hälsat på moster i 4 dagar och hunnit gå på affärer i Uppsala. Mamma kan självklart inte hålla sig med att vänta till jul när hon hittat något så fick ett jättefint armband från Indiska. Blir det utgång/fest till helgen ska jag nog försöka smycka min handled med just denna.

”Fröken Anna-Karin” lär i alla fall få ha en lugn vecka. Det är Höstlov i hela landen så skulle jag få något jobb blir det bara fritids eller förskola och det är skönt med tanke på min förra arbetsvecka. Fick ett vikariat på en högstadieskola i stan (vilket i och för sig var kul då jag mest fått vara på mellanstadiet den senaste tiden) och det innebar att på 2 dagar skulle vikariera för 5 olika lärare. Nästan bara nya klasser hela tiden, nya ämnen som skulle läsas in och nya elever som ska testa gränser. Det ar förskräckligt både för huvudet och öronen. Jag är övertygad om att vi kommer få en döv generation om detta surr å brist på respekt för varandra fortsätter. Mina öron ville skrika och lägga av på fredagen och öron vänjer sig inte vid ljud, de går sönder! Det är svårt som vikarie att göra något åt det då man oftast bara är i en klass någon timme, någon dag men jag blir bara så trött. Funderar ofta på att ta med mig öronproppar.

Vill man förstöra för sig själv och sin framtid är det tragiskt men det är mer TRAGISKT när man även förstör för alla andra och deras framtid

..undrar om jag får något jobb imorgon